S-WoPEc
 
Scandinavian Working Papers in Economics
HomeAboutSeriesSubject/JEL codesAdvanced Search
CERE - the Center for Environmental and Resource Economics CERE Working Papers, CERE - the Center for Environmental and Resource Economics

No 2014:13:
En elmarknad i förändring - Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig?

Thomas Broberg (), Runar Brännlund (), Andrius Kazukauskas (), Lars Persson () and Mattias Vesterberg ()

Abstract: Energifrågorna står högt upp på de politiska agendorna världen över. Förnybar energi, energieffektivisering och smarta elnät är politiska ledord i de strategier som dras upp för framtidens elmarknader. Smarta elnät är ”jokern i leken” som sägs möjliggöra för både mer förnybar energi och energieffektivisering. Begreppet smarta elnät inbegriper bland annat en digitalisering av elsystemet som förbättrar kommunikationen mellan elmarknadens parter. Möjligheten att förmedla information i realtid underlättar för en ökad efterfrågeflexibilitet, dvs. en ökad respons på prissignaler eller annan information till elkunderna.

En åtgärd som ofta lyfts fram som en central åtgärd på elmarknaden är en bred övergång till timprissättning, i syfte att stimulera elkonsumenter att förändra sina förbrukningsmönster. För att timprissättning ska fungera effektivt måste prisförändringar kunna förmedlas direkt till elkunderna (eller till deras maskiner och apparater) för att de i sin tur ska kunna anpassa sin elkonsumtion vid rätt tillfälle. Ett antal studier har också visat att timprissättning påverkar hushållens elkonsumtion (Faruqui och Sergici, 2013). I ett relativt stort amerikanskt fältexperiment fann man dock att timprissättning inte främst leder till att hushåll flyttar om sin elanvändning över tid utan att de snarare drar ner på elförbrukningen i högpristimmar (Allcott, 2011a). I en italiensk studie där hushållen påtvingades dynamisk prissättning fann man dock det omvända, dvs. att elförbrukningen ökade (Torriti, 2012).

En kritik som riktats mot de studier som utvärderat pilotprojekt med timprissättning är att de medverkande hushållen vanligtvis frivilligt valt timprisavtal och att dessa hushåll inte är representativa för befolkningen i övrigt (Goulden m.fl., 2014). Om så är fallet kan det innebära att de potentialer för efterfrågeflexibilitet som påvisats har överskattats, dvs. hushåll som valt timprisavtal är mer medvetna om sin elanvändning och mer priskänsliga.

Förutom möjlighet till timprissättning kan smarta elnät också ge ökade möjligheter till uppföljning och utvärdering av enskilda elkunders elanvändning, t.ex. via s.k. energitjänsteföretag, vilket kan bidra till energibesparingar. Förväntningarna på smarta elnät är således stora. Kunskapen är dock förhållandevis liten om hur flexibla elkunder är och kommer att vara i framtiden och vilka faktorer som driver den enskilde elkonsumentens beteende.

Det övergripande syftet med föreliggande rapport är att bidra med ökad kunskap om elkonsumenternas beteende och vilka möjligheter och drivkrafter som finns för att förändra rådande konsumtionsmönster. Mer specifikt är huvudsyftet att kvalitativt och kvantitativt belysa och analysera hur flexibla elkonsumenter är och vad som krävs för att enskilda konsumenter skall förändra sina konsumtionsmönster. Den metod vi använder i den kvantitativa analysen för detta syfte är ett så kallat ”valexperiment”. Utgångspunkten i experimentet är att människor väljer det mest tilltalande alternativet då de ställs inför ett antal hypotetiska alternativ relaterade till sin energianvändning. Metoden, som baseras på individ/hushållsdata, är vedertagen och möjliggör en värdering av enskilda produkt- eller avtalsattribut, t.ex. en bils säkerhet eller komfort, till skillnad från en värdering av hela produkten (bilen). Med hjälp av experimentet kan vi således studera när, hur och till vilken kostnad vi kan förvänta oss flexibilitet hos elkunderna. En annan fördel med metoden är att den omfattar alla typer av elkunder och därmed inte baseras på självselektion.

Som ett led i att uppnå rapportens huvudsyfte belyses först hur svenska hushålls elförbrukning i dagsläget varierar över dygnet, veckan och året. Därefter studeras hur det kan skilja sig åt mellan olika typer av hushåll, samt hur stora de ekonomiska incitamenten kan vara för att styra om elförbrukningen. För detta ändamål används förbrukningsdata på hushålls- och apparatnivå.

Ett annat delsyfte med rapporten är att ge en översiktlig bild av kunskapsläget vad gäller elkonsumenters beteende. Politiken på området, som syftar till att effektivisera elanvändningen och förändra konsumtionsmönster, har hittills fokuserat på prisstyrmedel och krav på energiprestanda. Nyare akademisk litteratur visar dock att hur vi använder el, och hur mycket, är relaterat till vilken information hushållen har om sin egen och andras elkonsumtion (se t.ex. Allcott, 2011b). Detta skapar möjligheter att påverka konsumtionsbeteenden med riktade informationsinsatser, vilket underlättas med ny teknik. Det kan exempelvis handla om att ge konsumenterna ytterligare information om hur man kan minska sin elförbrukning, eller hur man kan förändra konsumtionsmönster över tid. Förutom att ligga till grund för den senare analysen är ett delsyfte med rapporten således att redogöra för kunskapsläget inom detta område, men även att analysera konsumenternas attityder till att erhålla och dela med sig av information.

I nästa avsnitt, avsnitt 2, ges en allmän bakgrundsbeskrivning till rapportens syfte. I avsnitt 3 redogörs för hushållens konsumtionsmönster över tid och vilka besparingar man potentiellt kan göra genom förändrad konsumtion över dygnet. I samband med detta diskuteras även val av elavtal. I avsnitt 4 ges en översiktlig genomgång av tankar och idéer från den akademiska litteraturen kring vilka faktorer som påverkar hushållens elanvändning. I samband med detta diskuteras även möjliga policy-instrument som är tillgängliga för att styra den totala elförbrukning såväl som hur och när förbrukningen sker. Det presenteras även resultat från en enkätundersökning gällande hur svenska hushåll ser på information kring sin egen och andras elförbrukning. I avsnitt 5 redogörs för olika åtgärder som kan användas för att skapa efterfrågeflexibilitet. I avsnitt 6 presenteras och analyseras det valexperiment som genomförts. Slutligen, i avsnitt 7, sammanfattas resultaten och slutsatserna samtidigt som möjliga policyimplikationer relaterade till förändrade konsumtionsmönster diskuteras.

Keywords: efterfrågeflexibilitet; (follow links to similar papers)

JEL-Codes: Q21; (follow links to similar papers)

41 pages, October 13, 2014

Before downloading any of the electronic versions below you should read our statement on copyright.
Download GhostScript for viewing Postscript files and the Acrobat Reader for viewing and printing pdf files.

Full text versions of the paper:

589-en-elmarknad-i-foerae ... lu-eller-ens-verklig.html    PDF-file
Download Statistics

Questions (including download problems) about the papers in this series should be directed to Mona Bonta Bergman ()
Report other problems with accessing this service to Sune Karlsson () or Helena Lundin ().

Programing by
Design by Joachim Ekebom

Handle: RePEc:hhs:slucer:2014_013 This page was generated on 2015-03-03 14:07:13