Pathric Hägglund () and Per Johansson ()
Additional contact information
Pathric Hägglund: Riksrevisionen
Per Johansson: Statistiska institutionen, Postal: Uppsala universitet, Box 513, 751 20 UPPSALA
Abstract: För att beslutsfattare ska kunna genomföra effektiva åtgärder krävs att de har tillgång till beslutsunderlag av god kvalitet. Det brukar framhållas att politiska beslut ska fattas baserat på vetenskaplig evidens, det vill säga att tillgänglig vetenskaplig kunskap och expertis används som underlag för de politiska åtgärder som genomförs. Men vad innebär god vetenskaplig evidens och hur ska beslutsfattare kunna urskilja vilka vetenskapliga rön som det är lämpligt att luta sig mot? Länge har det randomiserade experimentet framhållits som det bästa sättet att finna evidens men vilka begränsningar finns med denna metod och finns det bättre alternativ? I den här rapporten till ESO undersöker Pathric Hägglund och Per Johansson experimentets roll som underlag vid utformning av politiken. Genom att diskutera för- och nackdelar med olika typer av kausala experimentformer samt en genomgång av tidigare genomförda svenska experiment visar författarna vad som kännetecknar studier av hög kvalitet. Författarna redovisar också förutsättningar och hinder för en mer evidensbaserad politik. För att öka förutsättningarna för en sådan föreslår författarna bland annat satsningar på analys- och utvärderingsmyndigheter med tydliga uppdrag att genomföra kausala studier samt förstärkning av den metodologiska undervisningen inom högre utbildning.
Keywords: Arbetsmarknadspolitik; Effektivitet; Sjukförsäkring; Utredning; Utvärdering
Language: Swedish
159 pages, October 13, 2021
Full text files
ESO-2021_4-upp-till-bevis_webb.pdf Full text
Summary-1.pdf English summary
Questions (including download problems) about the papers in this series should be directed to Charlotte Nömmera ()
Report other problems with accessing this service to Sune Karlsson ().
RePEc:hhs:esorep:2021_004This page generated on 2024-12-17 18:36:41.