Adam Fridhammar, Thomas Hofmarcher and Sofie Persson
Additional contact information
Adam Fridhammar: IHE - The Swedish Institute for Health Economics
Thomas Hofmarcher: IHE - The Swedish Institute for Health Economics
Sofie Persson: IHE - The Swedish Institute for Health Economics
Abstract: Cancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och statistik från Socialstyrelsens cancerregister visar att det årliga antalet nyupptäckta fall ökade med 21 procent mellan 2008 och 2018. Huvudorsakerna till den kraftiga ökningen är att befolkningen växer och att vi lever allt längre så att fler når de åldrar då risken att utveckla cancer är som högst. Andra faktorer som bidrar är förändringar i levnadsvanemönster och miljörisker. Tidigare internationella studier pekar på att människors levnadsvanor har en avgörande roll i risken att utveckla cancer.
I denna rapport presenteras en uppskattning av antalet personer i Sverige som år 2018 fick en cancerdiagnos till följd av påverkbara riskfaktorer samt dessas procentuella påverkan på cancerutveckling. Sju olika grupper av riskfaktorer inkluderades i analysen: tobaksrökning, fysisk inaktivitet, kostvanor (hög konsumtion av rött kött och processat kött samt låg konsumtion av frukt och grönsaker, kostfibrer och kalcium), övervikt och fetma, alkoholkonsumtion, olika infektioner (Helicobacter pylori, hepatit B, hepatit C, HIV och HPV) och solvanor.
Dessa riskfaktorer har i både klinisk och epidemiologisk forskning lyfts fram som potentiellt påverkbara, dvs. om de elimineras så skulle antalet nyinsjuknanden i cancer minska. Storleken på den förhöjda cancerrisken som de påverkbara riskfaktorerna ger upphov till och vilka cancerformer som påverkas baserades på en tidigare studie som sammanställt forskning på detta område. Dessa data kombinerades med information om den uppskattade förekomsten av de undersökta riskfaktorerna i den svenska befolkningen år 2008.
Beräkningar i denna rapport visar att cancer hos 28 procent av de personer som diagnostiserades år 2018 kan relateras till någon av de sju analyserade riskfaktorerna. Detta motsvarar 15 543 personer utav totalt 55 783 personer som diagnostiserades med cancer samma år (där hudcancer som inte är malignt melanom inte är medräknat). Resultaten visar också att en högre andel cancer hos kvinnor (31 procent, 8 188 kvinnor) än hos män (25 procent, 7 355 män) kan relateras till de studerade riskfaktorerna. Detta avspeglar inte en generellt högre förekomst av riskfyllda levnadsvanor hos kvinnor utan att det finns flera etablerade samband mellan riskfaktorer och de cancerformer som enbart kvinnor kan få.
Rapportens fynd bekräftar också att de sju analyserade riskfaktorerna har olika stor påverkan. Rökning är den enskilt största påverkbara riskfaktorn och står för 11 procent av all förebyggbar cancer enligt beräkningarna. Den näst största riskfaktorn är solvanor (7 procent). Kostvanor, övervikt och fetma, alkoholkonsumtion och infektioner har ungefär lika stor påverkan (runt 2 procent vardera). Av de undersökta riskfaktorerna är fysisk inaktivitet den minst bidragande orsaken till förebyggbar cancer (1 procent).
Keywords: Cancer; rökning; fysisk inaktivitet; kostvanor; övervikt och fetma; alkoholkonsumtion; infektioner; solvanor; healtheconomics; hälsoekonomi
42 pages, 2020
Full text files
IHE-rapport-2020_9_.pdf Full text
Questions (including download problems) about the papers in this series should be directed to Annette Persson Dietmann ()
Report other problems with accessing this service to Sune Karlsson ().
RePEc:hhs:ihewps:2020_009This page generated on 2024-09-13 22:15:23.