IHE Report / IHE Rapport,
IHE - The Swedish Institute for Health Economics

Abstract: Det har blivit vanligare att nya läkemedel godkänns för flera indikationer och att man använder kombinationsterapier. Det innebär utmaningar för den nuvarande utformningen av värdebaserad prissättning (VBP) som innebär att man sätter ett enhetligt pris för en läkemedelsprodukt över alla indikationer, trots att olika indikationer har olika värde. Detta kan medföra att nya läkemedel inte når alla de patienter som skulle få nytta av dem. Indikationsbaserad prissättning (IBP) kan vara en del av lösningen och möjliggöra behandling för fler patienter.

Denna nya IHE rapport beskriver olika vägar för att implementera IBP i Sverige och analyserar effekterna på olika aktörer. Studien baseras på dokumentgranskning och intervjuer med olika aktörer från hälso- och sjukvårdssektorn. Rapporten finns för nedladdning längst ned på sidan.

Sammanfattning

Det sker stora förändringar inom hälso- och sjukvården, bland annat på läkemedelsområdet. Många läkemedel, speciellt inom onkologi, godkänns för användning inom flera indikationer, och kombinationsterapier blir vanligare. Fler patienter kan därmed behandlas, samtidigt som myndigheter och regioner ställs inför ökade utmaningar och svåra prioriteringar, kopplat till exempelvis budget, data och administration. Det kan vara en del av lösningen att använda indikationsbaserad prissättning (IBP) för ett urval av dessa nya läkemedel, eftersom den tar hänsyn till att värdet och kostnadseffektiviteten kan skilja sig kraftigt åt mellan olika indikationer.

Denna rapport syftar till att beskriva olika vägar för att implementera IBP för läkemedel i Sverige och att analysera vilka effekterna är på olika aktörerna. Studien genomfördes som en kombination av dokumentgranskning och intervjuer med aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn som bedömdes kunna påverkas om indikationsbaserad prissättning införs. Dokumentgranskningen syftade till att beskriva IBP och tillgängliga dataregister, medan intervjuerna var huvudkällan för att undersöka möjligheter och effekter av att införa IBP i Sverige.

Redan idag finns några exempel på inslag av varianter på IBP, genom sidoöverenskommelser och avtal inom nuvarande värdebaserade prissättningssystem. Varianterna omfattar exempelvis viktade genomsnitt, eller trappstegsrabatter som varierar med antalet patienter som behandlas. Det saknas dock explicit struktur kring om, när och hur dessa kan användas.

Dagens värdebaserade system behöver utvecklas eftersom det inte är hållbart att varje läkemedelsprodukt ett enhetligt pris, givet utvecklingen med kombinationsterapier och fler läkemedel som godkänds för multiindikationer. Genom att vidareutveckla dagens värdebaserade prissättningssystem till att mer explicit och strukturerat införa IBP för relevanta läkemedel skulle fler patienter få ökad tillgång till behandling. Regionernas och statens budget är begränsad vilket redan idag medför svåra prioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet. Om IBP leder till en utökad volym så kan det innebära ökade kostnader, även om vissa indikationer samtidigt skulle få sänkta priser. Den totala effekten påverkas av hur systemet skulle utformas, exempelvis antal berörda produkter samt antal indikationer, nivå på rabatter och storlek på berörda populationer.

IBP förutsätter god tillgång på data. Data kan redan i dagens tillämpning av det värdebaserade systemet saknas på vissa områden eller vara av låg kvalitet, vilket bidrar till att aktörerna även nu tvingas att ta beslut under osäkerhet vid skattning av populationsstorlekar eller för utfallsbaserade betalningsmodeller. En viktig aspekt som kopplas till data är sekretess. Eftersom data om indikation och ordinationsorsak är mycket känslig så finns det stora begräsningar för hur denna får delas och nyttjas. Den nationella läkemedelslistan kommer innehålla information om ordinationsorsak för förskrivningsläkemedel, medan motsvarande information om rekvisitionsläkemedel skulle behöva inhämtas från nationella kvalitetsregister eller journalsystem.

Det behövs vidare administrativa resurser för att tillämpa IBP, eftersom inledande förhandlingar och efterföljande uppföljning av avtal är nödvändiga i ett sådant system. Dessa resurser behövs både på TLV, NT-rådet och i regionerna. För produkter som är mycket kostsamma per patient är det samtidigt rimligt att en uppföljning sker, samtidigt som man kan sträva efter en ökad automatisering kring datainhämtning från journalsystem och begränsar till nyckelparametrar.

Det är nödvändigt att få en politisk förståelse och ett intresse för dessa frågor för att få upp dem på agendan, och därigenom ge fler patienter tillgång till behandling. Frågan är samtidigt mycket komplex, och det är inte klart vilka offentliga aktörer som har mandat eller incitament att driva frågan. Eftersom IBP skulle kunna vara en viktig nyckel för att öka tillgången till behandling för fler patienter som nu står utan behandling är det av högsta vikt att lyfta denna fråga.

IBP kan utformas på olika sätt, där de två huvudvarianterna är att variera listpriset med indikation eller att låta återbäringsavtalen variera med indikation. Dessa påverkar aktörer på olika sätt och i olika omfattning. Slutsatsen från denna studie är att den mest genomförbara varianten är att låta återbäringsavtal variera med indikation, genom att ha ett enhetligt listpris kombinerat med återbäring. Detta får mindre effekt på de olika aktörerna samtidigt som det ökar sortimentsbredden och möjliggör för fler patienter att få behandling. Återbäringsavtal kan vidare delas upp i två undergrupper: viktad återbäring eller uppföljning.

Viktad återbäring via prevalensskattning används indirekt redan nu, men skulle kunna formalisera och göras mer explicit exempelvis genom att fastställa under vilka förutsättningar som detta skulle kunna användas. På detta område skulle på kort sikt kunna genomföras en pilotstudie på ett rekvisitionsläkemedel med möjlighet till finjusteringar i upplägget, exempelvis i mindre skala inom en region som sedan utvärderas.

Ett annat alternativ är att återbäringen skulle kunna baseras på uppföljningsdata. Detta kräver dock tillräckliga registerdata och/eller att förskrivande kliniker ska rapportera in ytterligare data, och det skiljer sig åt mellan förmåns- och rekvisitionsläkemedel. För rekvisitionsläkemedel skulle kunna användas Registret för cancerläkemedel, kvalitetsregister eller ett separat system för rapportering av indikationer. För förmånsläkemedel är införandet av nationell läkemedelslista intressant eftersom den innehåller ordinationsorsak, men där finns vissa begränsningar i möjligheter att dela information. Socialstyrelsen Läkemedelsregister skulle då kunna vara ett alternativ.

För att underlätta en mer strukturerad och formaliserad användning av IBP finns det ett antal åtgärder som kan rekommenderas

– Att öka NT-rådets kapacitet

– Att regionerna överväger en gemensam organisation eller upphandling av hantering av kontrakt, uppföljning och fakturering

– Att NT-rådet, TLV och LIF gemensamt tar fram tydliga kriterier för vilka fall IBP kan vara aktuellt samt hur processen ser ut

Sammanfattningsvis bedöms det finnas goda förutsättningarna för användande av IBP i Sverige. Det finns en stor samsyn om de potentiella vinsterna av att tillämpa IBP bland aktörerna och goda förutsättningar för att implementera detta i praktiken inom relativ snar framtid. Det som krävs inför att komma vidare nu är den politiska viljan att få detta till stånd.

Executive summary

There are major changes taking place in the healthcare sector, including in the field of pharmaceuticals. Many drugs, especially in oncology, are approved for use in several indications, and combination therapies are becoming more common. More patients can thus get access to treatment, while authorities and regions face increasing challenges and difficult priorities related to e.g. budget, data and administration. Using indication-based pricing (IBP) for some of these new drugs may be part of the solution, as it reflects that the value and cost-effectiveness can differ greatly between different indications.

This report aims to describe different ways to implement IBP for pharmaceuticals in Sweden and to analyse the effects on different stakeholders. The study was conducted as a combination of document review and interviews with selected stakeholders in the healthcare sector that could be affected if indication-based pricing were to be introduced. The document review aimed at describing IBP and available data registries, while the interviews were the main source to investigate opportunities and effects of implementing IBP in Sweden.

Already today there are a few examples of IBP, different types of managed entry agreements within the current value-based pricing (VBP) system. The variants include, for example, weighted averages, or stepwise discounts that vary with the number of patients treated. However, there is a lack of explicit structure around if, when and how these can be used.

Today's value-based system needs to be developed because it is not sustainable with each pharmaceutical product having a uniform (single) price, given the development with combination therapies and more drugs approved for multi-indications. By further developing today's value-based pricing system to a more explicitly and structured introduction of IBP for relevant drugs, more patients would have access to treatment.

The budget of the regions and the government is limited, which already entails difficult priorities in the field of health care. If IBP would lead to an increased volume, it could mean increased costs, although at the same time for some indications there would be reduced prices. The overall impact is influenced by how the system would be designed, such as the number of products concerned, the number of indications, the level of rebates and the size of the populations concerned.

IBP requires sufficient access to data. Data may already in today’s use of the value-based system be lacking in some areas or be of low quality, which contributes to stakeholders being forced even now to make decisions under uncertainty for estimates of population sizes or for outcome-based payment models. An important aspect associated with data is privacy. Since the data on indication and the reason for treatment are very sensitive, there are major limitations on how this data may be shared and used. The National Medication List will contain information on the reason for treatment, while the corresponding information on requisition medicines would need to be obtained from national quality registers or medical record systems.

Furthermore, administrative resources are needed for the IBP system, as initial negotiations and subsequent follow-up of agreements are necessary in such a system. These resources are needed both at TLV, the NT Council and in the regions. At the same time, for products that are very costly per patient, it is reasonable for a follow-up to take place, while at the same time striving for increased automation around data collection from medical record systems and limiting collection to key parameters.

It is necessary to gain a political understanding and an interest in these issues in order to get them on the agenda, thereby giving more patients access to treatment. At the same time, the issue is very complex, and it is not clear which public stakeholders have the mandate or incentive to pursue the issue. Since IBP could be an important key to increasing access to treatment for more patients who are now without treatment, it is of the utmost importance to raise this issue.

IBP can be designed in different ways, where the two main variants are to vary the list price with indication or to let the managed entry agreements with repayments vary with indication. These affect stakeholders in different ways and to different extents. The conclusion from this study is that the most feasible variant is to allow the level of repayment to vary with indication, having a uniform (single) list price combined with a repayment. This has less effect on the different stakeholders while increasing the range of products and enabling more patients to access treatment. Repayment can then be divided into two subgroups: weighted repayment or follow-up. Weighted repayment using estimates of prevalence are already used indirectly, but could be formalised and made more explicit, for example by establishing the conditions under which this could be used. In this area, a pilot study could be carried out in the short term on a requisition drug with the possibility of fine-tuning the set-up, for example on a smaller scale within a region that is then evaluated.

Another option is that the repayment could be based on follow-up data. However, this requires sufficient registry data and/or prescribing clinicians to report additional data, which differs between preferential drugs (outpatient prescription drugs included in the Swedish benefits scheme) and requisition drugs. Requisition drugs could use the Register of Cancer Medicines, quality registers or a separate system for reporting indications. For preferential drugs, the introduction of the National Medication List is interesting because it contains the reason for prescription, but there are some limitations in the possibilities to share information. The National Board of Health and Welfare's Register of Medicines could then be an alternative.

To facilitate a more structured and formalized use of IBP, there are a number of measures that can be recommended

• Increasing the capacity of the NT Council

• That the regions consider a joint organisation or procurement of contract management, follow-up and invoicing

• That the NT Council, TLV and LIF jointly develop clear criteria for which cases IBP may be relevant and what the process looks like

In summary, it is considered that there are favourable conditions for the use of IBP in Sweden. There is a broad consensus on the potential benefits of applying IBP among stakeholders and favourable conditions for implementing this in practice in the relatively near future. What is required to move forward now is the political will to bring this about.

Keywords: läkemedel; indikationsbaserad prissättning; IBP; värdebaserad prissättning; VBP; hälsoekonomi; health economics

Language: Swedish

58 pages, 2022

Full text files

IHE-Rapport-2022_6_.pdf  Full text

Download statistics

• IHE - The Swedish Institute for Health Economics
• Home page for this series

Questions (including download problems) about the papers in this series should be directed to Annette Persson Dietmann ()
Report other problems with accessing this service to Sune Karlsson ().

This page generated on 2024-02-05 17:11:53.