Working papers in Real Estate Law and Real Estate Economics,
Lund University, Division of Real Estate Science

Abstract: Efter cirka 20 år med Århuskonventionen har tillämpningen av konventionen haft tid att utvecklas. Införlivandet av konventionen i svensk rätt var från början en komplex uppgift då det inte bara handlar om konventionen i sig själv utan också hur den kan integreras med grundlag, miljöbalk och speciallagar. Till denna komplexitet kommer utvecklingen av riktlinjer på myndigheter och praxis i domstolar, samt att konventionen själv utvecklas över tiden. Sammantaget motiverar denna komplexitet studier av hur Århuskonventionen har införlivats i svensk rätt och vad detta har kommit att betyda för berörda verksamheter. Rapporten har två syften: att beskriva gällande rätt angående Årshuskonventionens tillämpning i svensk rätt vilket inbegriper att analysera hur utvecklingen av rättstillämpningen har gått till i förhållande till övergripande legalitetsprinciper; att analysera hur konventionen påverkar ekonomisk verksamhet i Sverige. Rapporten begränsar sig till en av konventionens tre pelare, nämligen talerätten. En genomgående insikt från arbetet är att Århuskonventionens funktion i svensk rättstillämpning är en mycket komplex historia som få, om någon, har en heltäckande bild av. Konventionen griper in i svensk rättstillämpning på flera olika sätt, i olika lagar, i utveckling av praxis och direkt i myndighetsutövningen. Bilden kompliceras ytterligare av att konventionen i sig själv också är i rörelse och utvecklas och att denna utveckling till stora delar sker utanför nationella lagstiftande församlingar. Komplexiteten innebär en utmaning när materian ska sammanfattas och kommuniceras till läsaren. För att få till en så kompakt framställning som möjligt sammanfattade vi de 14 viktigaste observationerna i en punktlista, vilka vi grupperade i tre huvudgrupper: talerättens utveckling; förklaringarna till utvecklingen; effekterna av utvecklingen. Eller med andra ord, vad har skett, hur har det gått till och vad har konsekvenserna blivit. Vi såg att talerätten över tiden har utvidgats, på tre olika sätt. Dels genom att fler verksamheter omfattas, dels genom att fler organisationer omfattas av talerätten samt genom att fler myndighetsbeslut har kommit att omfattas av talerätten. Vi såg också att det råder en viss oklarhet angående i vilken domstol konventionen ska prövas och att olika domstolar tolkar konventionen olika. Utvecklingen är inte enkel att förklara på ett entydigt sätt, men vi kan konstatera att den nationella lagstiftaren inte har varit påtagligt aktiv i processen, efter att konventionen antogs. På nationell nivå innebär det att tillämpningen till stora delar har utvecklats i domstolar och på myndigheter, vilket gör den svårare att fånga och beskriva jämfört med om den hade utvecklats genom utredning och proposition. Det innebär också att den demokratiska kontrollen över utvecklingen blir otydlig eftersom varken domstolar eller myndigheter, till skillnad från riksdag och regering, är föremål för allmänna val. På internationell nivå innebär Efterlevandekommitténs centrala roll på motsvarande sätt att den demokratiska kontrollen över utvecklingen är otydlig. De viktigaste negativa konsekvenserna, enligt oss, är att enskilda verksamhetsutövare har hamnat i kläm när ett regelverk utformat med stora företag och riskfylld verksamhet i åtanke tillämpas även på enskildas pågående markanvändning, och att konsekvenserna för enskilda inte proportionalitetsprövas. I den rättsekonomiska analysen koncentrerade vi oss på två av upptäckterna i den rättsdogmatiska analysen: att enskilda tvingas försvara myndigheters beslut; att proportionalitetsbedömningar saknas. Slutsatsen är att tillämpningen av konventionen utvecklats på ett för den enskilde belastande sätt utan att konsekvenserna av detta har varit föremål för genomtänkt proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsbedömning skulle behöva göras dels med avseende på den enskildes situation, dels med avseende på bredare samhällspåverkan, som påverkan på möjligheten till självförsörjning, miljömål och samhällsekonomisk effektivitet.

Keywords: Århuskonventionen; Rättsekonomi

JEL-codes: D72; D73; K11; K23; K32; K40

Language: Swedish

43 pages, First version: August 1, 2024. Revised: October 31, 2024.

Note: https://portal.research.lu.se/en/publications/tjugo-%C3%A5r-med-%C3%A5rhuskonventionen-r%C3%A4ttsutveckling-och-konsekvenser

Download statistics

• Lund University, Division of Real Estate Science
• Home page for this series

Questions (including download problems) about the papers in this series should be directed to Ingemar Bengtsson ()
Report other problems with accessing this service to Sune Karlsson ().

RePEc:hhs:lureal:2024_006This page generated on 2024-11-03 18:50:21.